, ! .


»  »  » .!! .


.!! .

1 16 16

1

.
,
.
, . :D
  :D

ajmund sargoson (2007-01-08 20:41:40)

0

2

, ! - 
?

(2007-01-11 22:33:50)

0

3

Paula Dahlskog och Linda Mrtensson
MNT-99/00
Bckedals folkhgskola

Glasprlor



INLEDNING

Vi r bda intresserade av vikingatid och pryder oss grna med smycken som hr drtill. Nr val av projekt kom p tal beslt vi oss fr att gra glasprlor, ett hantverk som lnge intresserat oss.

Mlet med projektet var att bygga en ugn, tillverka prlor och frga glas. Det gjordes frsk att tillverka glasprlor under MNT 98/99 men resultatet blev inte s lyckat, s vi startade om frn brjan med nya kontakter och andra metoder.

HISTORIA

Det ldsta fyndet av glasprlor grvdes upp i Mesopotamien och r frn ca 2600f.kr. (Torben Sode, 1996).

I Skandinavien blev glasprlor vanliga frst under jrnldern. Frgade och ofrgade glasskrvor och prlor importerades sderifrn till de stora hamnplatserna dr de var en viktig handelsvara och kunde ven anvndas som valuta. Skrvorna brukades av de lokala prltillverkarna som var kringvandrande eller bodde i byarna.

Av gravfynden att dma s var det mest kvinnorna som bar prlor, ofta som halsband eller mellan spnnbucklorna p den vikingatida kvinnodrkten. Prlorna hade hg status men kan ocks haft en magisk innebrd.

Araben Ibn Fadlan nmner att nordborna vrderat prlorna hgt och betalt bra fr att ge dem som gvor till sina kvinnor (viking.hgo.se, 99-01-02).
Glasprlor har genom tiderna haft ett stort vrde. ven idag kan blicken mta ett vackert prlhalsband som pryder en stolt kvinna p torget.

GLASPRLEUGNEN

Efter att vi lst om glasprleprojektet MNT-99 av P. Andersson, J. Grimble och H. Gjaerum, Anatolske glasperler av Torben Sode och ett brev av Palle Dybdal tnkte vi ut den byggnadsmetod som skulle passa oss bst.

Ugnen skulle g att anvnda mnga gnger och vara ltt att stlla undan nr den inte brukades. Vi behvde en stllning att bygga den p. K-G Lindblad svetsade ihop fyra plattjrn till en rektangel med mtten 35 34cm (innermtt), lagom stor att stlla ver ssjan. P tv sidor bjdes utstickande plattjrn till rejla handtag som senare visade sig vara bra att forma prlorna p. Mitt p varje plattjrn svetsades rundjrn fast fr att byggas in i ugnen som ett starkt std, i stllet fr att anvnda bjrksly eller slanor som inte stdjer nr ugnen r brnd.

Nsta uppgift var att vlja lera och magringsmedel. Vi anvnde rd och gul hjslevslera, enbart p grund av god tillgng. Som magring anvnde vi strandsand fr att f en s stabil ugn som mjligt. 50 % lera och 50 % sand blandades noga och formades till korvar, ca 8cm i diameter och 25cm lnga. Lite av blandningen gjorde vi slicker av.

Nu var det dags att bygga ugnen. Korvarna placerades p jrn stllningen och skarvades ihop med hjlp av tumning och slickret. Vi bakade in rundjrnet noga och rundade till ugnsgrundens hrn. Nr alla lerkorvar var pbyggda hade vi en 29cm (yttermtt) hg ugn med ca 5cm (brnt tillstnd) breda vggar. P tv av sidorna skar vi ut fnster. Ett strre hl, ca 13 11cm (brnt tillstnd) fr inmatning av kol och att arbeta med glaset i och ett mindre hl tnkt att enbart arbeta med glaset i. Vi byggde ven fnsterbrden att lgga glaset p fr uppvrmning. Med utgngspunkt frn Dybdals ritningar byggde vi en ficka p vardera sida om fnsterna att kyla ner prlorna i. Vi funderade ven p att bygga en burk p ugnens topp med samma syfte som fickorna, men vid anvndning av modern ssja blir det klumpigt under det lga utsuget.










Ugnen var nu frdig fr brnning. Vi lyfte upp den p ssjan och fyllde med kol till fnsterbrdet. Leran hade inte ftt torka alls, man enligt Dybdal skulle det g att brnna den nd om det gjordes ver ssjan. Vi satte p svag lufttillfrsel och tnde ssjan. Stora sprickor uppstod som vi frskte laga med lerslickret utan resultat. Efter 3 timmar var ugnen nstan torr.

Vi fyllde den med kol till fnsternas verkant och kade lufttillfrseln. Under ugnens uppvrmning var temperaturen omkring 1150, ngon senare mtning gjordes inte d termometern bara klarade upp till 1200. Sprickorna blev kraftigare men var nu ltta att laga. Efter ytterligare en timme stngde vi av lufttillfrseln och lt kolen brinna ut. Att brnna en ugn med vrt tillvgagngsstt tog allts fyra timmar plus tiden det tog fr kolet att brinna ut. Dessutom lt vi inte ugnen torka vilket skert skulle ha tagit oss tv veckor.

Nsta dag hade vi en ugn att gra glasprlor i. Sprickorna kom tillbaka och fylldes tv gnger innan vi var njda. Vi kan tnka oss att man brnde glasprleugnar direkt p ssjan ven under frhistorisk tid.

VERKTYG

Fr att kunna gra glasprlor fick vi frst tillverka redskap, som senare skulle behvas. Vi tog tv st. armeringsjrn och smidde dom spetsiga i ena nden (verktyg 3 och 4). Tanken var att kunna ha smlt glas p den ena spetsen och snurra ver det till en prla p den andra. Till att forma prlorna anvnde vi ett plattjrn, ca 70 cm lngt och tre cm brett (verktyg 2).




Vi mrkte under arbetets gng att ett av de svra momenten var att f av prlorna frn jrnspetsen s vi tillverkade ett verktyg som skulle hjlpa oss med det. Vi smidde ett rundstl, ca 50 cm lngt och 1 cm i diameter. Ena nden smiddes platt, klvs en cm in och bjdes upp 90 grader (verktyg 5 och 6). Det verktyget visade sig senare fungera alldeles utmrkt. Ett annat verktyg vi anvnde oss av var ett vinkeljrn som var utsmitt i ena nden till en sked (verktyg 1). Den anvnde vi till att smlta glas i nr vi skulle frga det. 

ATT GRA GLASPRLOR

Vi brjade med att lgga en bit glas p ugnsppningens fnsterbrde fr att lngsamt vrma upp den. Tar man in glaset fr snabbt i ugnen, dr det r ca 1300 grader, uppstr s stora spnningar i glaset att det spricker och flyger ivg. Efter ngra minuter tog vi med hjlp av en tng in glaset i ugnen. D det brjade smlta frde vi ver massan p en jrnspets. Dr fick glaset fortstta smlta tills det blev mer flytande. Sedan snurrade vi ver lite glas p



den andra jrnspetsen. Fr att glasprlan senare skulle vara lttare att f av hade vi doppat denna spets i kaolinlera blandat med vatten, ca 50% kaolinlera och 50% vatten. Detta tips fick vi av Fotevikens museum dr man tillverkat glasprlor ett par gnger. Det var inte ngra strre problem att f ver glaset p spetsen och snurra upp det s att prlan blev jmt runt om. Sedan var det tid att forma till prlan med plattjrnet. Man br d hlla sig precis vid eller




innanfr ugnsppningen, tar man ut prlan stelnar den direkt och r det fr varmt kletar den fast p plattjrnet. Man fr knna sig fram nr det r lagom konsistens fr att forma den. Runda prlor fick vi nr de rullades p plattjrnet, fyrkantiga och trekantiga nr vi tryckte dom mot plattjrnet. Prlor som liknar en blomma gjorde vi ocks, d trycker man in kanten av plattjrnet p olika stllen i prlan.

Nr vi var njda med formen var det dags att ta av prlan frn spetsen med hjlp av verktyget med en klyka lngst ut. Detta r nog ett av dom svrare momenten att lra sig.

Om man frsker ta av prlan fr tidigt r den fr mjuk och d frstr man formen p den. Vntar man fr lnge blir den fr hrd och fastnar p spetsen.
Det gller att peta av den i exakt rtt gonblick.




Prlorna mste sedan svalna vldigt lngsamt fr att det inte ska uppst spnningar i glaset s de spricker. Avkylningen r det viktigaste momentet i tillverkningen. Det br ta 8-10 timmar fr prlorna att g frn ca 400 grader till rumstemperatur. Vi prvade frst att lgga prlorna i sidofacken p ugnen men det gick inte s bra som vntat, ngra prlor sprack. Antingen var temperaturen inte tillrckligt hg eller s eftereldade vi inte tillrckligt lnge. Istllet stllde vi keramikdeglar, med lock, p gldande kol. Dr fick prlorna ligga och svalna. Detta stt lyckades bra, prlorna hll.

FRGAT GLAS OCH MNSTRADE PRLOR

Fr att f frgglada prlor anvnde vi oss av kpt glas i olika frger, krossade lflaskor och hemmafrgat glas.

Det mest intressanta frsket att frga glas var med ben. Torben Sode skriver i sin bok att kalciumfosfatet i benaska ger en vit frg d ljusstrlarna bryts av sm kristaller. Han nmner ven att askan ska vara vit. Vi raspade ben till ett fint pulver som sedan brndes med gasol. Hur vi n frskte blev askan inte vit. Den hade istllet en smutsigt gr frg. Vi gjorde frsket nd. Ca 1krm benaska lades i skedverktyget med 1msk glas. Detta hettades sedan upp i ugnen. Nr glaset smlt, rrdes blandningen om med en ten. Vi frde ver massan helt p tenen och tog ut den ur ugnen fr att sakta svalna. Glaset hade en ogenomskinlig, benvit frg.

Vi blandade ven kopparoxid och jrnoxid p samma stt. Glas och 2-3krm kopparoxid gav en vackert, mrkgrn frg, glas och jrnoxid blev svart med bla nyanser. Vid mindre mngd jrnoxid blev frgen grn med, ven hr, lite bltt i. Mnga prlor fick en grnaktig frg dr glaset haft direkt kontakt med ngot av verktygen. Kan det ha uppsttt en missfrgande reaktion?

Med hjlp av de olika frgerna mnstrade vi prlorna, tre varianter provades. Glasklumpar med olika frger smltes ihop fr att sedan lindas p en spets till en prla. Resultatet blev rnder och oplanerade mnster. I omgng tv gjordes en enfrgad prla. Sedan lindades smlt, frgat glas p den heta prlan. Ett mer planerat mnster kunde gras. Det tredje sttet vi provade var att lgga fin-krossat glas p fnsterbrdet som den heta prlan rullades i. ven hr kunde ett mer kontrollerat mnster gras.

Vi gjorde andra sm experiment ocks, med regeln: Alla stt r bra utom de dliga.







SAMMANFATTNING

Resultatet av tv veckors frsk med glasprletillverkning blev lyckat. Vi byggde en ugn som var bra och praktisk. I ugnen gjorde vi sedan prlor. Av ca 150 prlor blev 15 stycken inte bra. Efter frsken var ugnen i gott skick fr fortsatt anvndning.

Nr vi mot slutet av projektveckorna fick lite tid ver gjordes frsk att frga glaset. Vi gjorde frsk med tre frger, alla lyckades.
Njda och glada tnker vi fortstta med glasprletillverkning, med nskeml om att inte anvnda ngra moderna hjlpmedel.


KLLFRTECKNING

Andersson Pernilla, Grimble Jannika, Gjaerum Helena. Glasprletillverkning, MNT- Projektarbete vr 99.

Dybdal Palle. Personligt brev, 2000.

Fotevikens museum. Muntliga rd, 2000.

Sode Torben. Anatolske glasperler. Forlaget Thot, Kobenhavn, 1996.

http://viking.hgo.se, 99-01-02

--------------------------------------------------------------------------------

Startsida

Institutet fr Forntida Teknik 2000-10-20

0

4

:)

0

5

0

6

, :)
:)
?
? :)

0

7

?
.

0

8


, -1999-2000

MNT -  "Människa Natur Teknik",
1krm (kryddmåt) , 1
http://sv.wikibooks.org/wiki/Krm



http://www.forntidateknik.z.se/IFT/MNTa … asparl.htm


. , , , .
, . 1998-99 , ,   , ..

  , 2600 ... (Torben Sode, 1996).
.     , , .  , , .
, , .  , .
  , , , (viking.hgo.se, 99-01-02).
. , .

MNT-99   P. Andersson, J. Grimble och H. Gjaerum, av Torben Sode Palle Dybdal, .
. . K-G Lindblad   35 34 (), , . , . , .
. , .  . 50 % och 50 % 8 25 . .
. , , . , 29cm () 5- . . ,  13 11 () , . .   Dybdals , . , .
. . ,   Dybdal .  . , . 3 .
.   1150, , l 1200. , . .   4 .  , . ..
. , . ,   .

. (  3 o 4). , , .   70 3 (2).
, , , . Vi smidde ett rundstl, 50 1 . , 1 ( 5 6). . , ( 1).  , .t. 

. , . . , . . . , 50%- .  Fotevikens, .   , . .    , , , . , . , , .  .
,   .  .
, , , . .
, , . . 400 8-10 .  , , .  , , . , . , .

, .
. Torben Sode , . . , . , , -.  . . .  , . , .
  .  2-3 - ,   .   . . , ?
, .   .   . , .  , ( )
. : , .


. . 150 15 . .
. , .
, .

0

9

, ?
?

0

10

ajmund sargoson ():

, -
?

0

11

:rolleyes: ,, -, !!! , :lol:  !!! !!!  ;)    , !!! !!!

0

12


så ska vi se

0

13

!!! !!! ?

0

14

shved ():


,

. - .

Älva (2007-01-15 23:53:51)

0

15

, . - , - ! .
. , ( ), - ...

0

16

.
, .
.

,   , :)
:)







Silverldning
under yngre jrnlder
och ldre medeltid.

Ldning med blsrr,
(frn Diderots encyclopedia 1756:5).

Projektarbete MNT, februari 2002.

Av Johan Davidsson & Rikard Zetterquist

Tack till:
Anders Sderberg, Andreas Solberg, Lars G Holmblad, K-G Lindblad, Mats Lnnberg, Monica Sundkvist, Rosa Taikon, Sonia Quanzi, Wladyslaw Duczko.

Fig. 2. Experiment enligt Larson

Citat: 
Lingonsyra? Nej borax menar du!
Filitall (=Filigran).
Cylinder stavas med "Z".

  Johan Davidsson E-post. sqalman@hotmail.com
Rikard Zetterquist E-post. fornteknik@yahoo.com

 

--------------------------------------------------------------------------------

Register

1.0          Inledning.
1.1          Syfte.
1.2          Frgestllning.
1.3          Historik.
1.4          Metod och Ml.

2.0          Utfrande.
2.1          Tillverkning av redskap.
2.2          Ld fat.
2.3          Talg-oljelampor.
2.3.         1 Test av lampor och brnsle.
2.4          Blsrr.
2.4.1       Glasrr.
2.4.2       Blsrr med bronskon.
2.4.3       Recept p kdlim.
2.4.4       Mssingblsrr.

2.5          Filigranvev.
2.6          Dropplda.
2.7          Metalliska lod.
2.8          Kemiska lod.
2.8.1       Kopparsalter.
2.8.2       Halvdelstenar.
2.9          Lim.
2.9.1       Trlim.
2.9.2       ggvita.
2.9.3       Hudlim.
2.9.4       Kaseinlim.

2.10        Flussmedel.
2.10.1     Borax.
2.10.2     Alun, Pottaska & Soda.
2.10.3     Grankda.
2.10.4     Kdsalva.
2.10.5     Salmiak.
2.10.6     Vinsten.
2.11        Betbad.
2.11.1     Sura br.
2.11.2     Vinger.
2.11.3     Urin.
2.11.3     Alun.

2.12.       Rengring.
2.12.1     Tensider.
2.12.2     Slippapper.
2.12.3     Kolpulver.
2.13        Ld experiment.
2.13.1     Vra ld experiment.
2.13.2     Ldteknik med blsrr.
2.13.3     Ldteknik med gldande kol.
2.14        Polering.
2.2.15     Filigran.
2.15.1.    Filigran experiment.
2.15.2.    Filigran experiment.
2.15.3.    Filigran experiment.
2.16.       Granulering.
2.16.1.    Dropplda.
2.16.2.    I vatten.
2.16.3.    Ldfat.
2.16.4.    Kolgrop.
2.17.       Rekonstruktion.

3.            Sammanfattning.

4.            Kllfrteckning.

--------------------------------------------------------------------------------

1.0 Inledning

1.1 Syfte

Att experimentera med historik ldteknik. Fr att kunna utfra metoden p historiska marknader och evenemang eller fr kursverksamhet.

1.2 Frgestllning

Hur fungerar den historiska ldtekniken, hur gick man tillvga? Vad fr lod anvndes ( 2.7 )? Vad fr flussmedel (Antioxidationsmedel) ( 2.10 ),?  Vad fr betbad ( 2.11 ),? Vilka redskap anvndes och hur var dom konstruerade ( 2.2-6 )? Hur tillverkades granalier (Fr granulering)( 2.16 )?

1.3 Historik

Ldningen med levande eld/lga som metod, (utifrn den litteratur vi har hittat) har anvnds av allt frn Etruskerna[1] igenom historien till mitten av 1900-talet. I dag anvnds gasbrnnare fr ldning av guld och silver. Vrt intresse omrde ligger i perioden yngre jrnlder (400-1060 e.Kr.) och tidig medeltid (1061-1200).

1.4 Metod och ml

Att med tnkbara ldtekniker experimentera fram en eller flera metoder fr att lda silver p historiskt vis. Samt att prva olika lod och flussmedel.

Vi har graderat och betygsatt alla experiment utifrn fljande system.

IG          Icke godknd; Ldningen har inte fst ringen p plten.

G           Godknd; ldningen r har fungerat.

VG         Vl godknd; Ldningen har lyckats bra.

MVG     Mycket vl godknd; Ldningen har blivit vldigt bra.



2.0 Utfrande

Vi har skt efter och anskaffat ett gediget kllmaterial kring mnet. Samt beskt / samtalat med yrkesverksamma guld- silversmeder och historiska hantverkare, ven s har vi haft korrespondens med en arkeolog p Uppsala universitet.

2.1 Tillverkning av redskap

Utifrn kllmaterialet och tidigare museum besk s har vi tillverkat ett antal redskap. Vi har ven experimenterat lite med egna ider.

2.2 Ld fat

Vi tummade ett litet runt fat i stengods som var runt och hade en vlvd botten s att den kunde snurras enkelt under ldning, ca. 10 centimeter i diameter. (ref. Hulthn 1995.11 & 22). Vi gjorde ven en oval platta (10 X 15 centimeter) som ovanstende ld fat kunde stllas p.

Fig. 3. Ldfat ur Hulthn(1995. 22).

2.3 Talg- Oljelampor

Vi tillverkade ven ett par olika tran- oljelampor, efter vikingatida frlagor (Hulthn Birgitta 1994.45). ven en oljelampa model "Alladin-lampa".

Vi anvnde ven en tljstenslampa frn skolan.

Fig. 4. Vikingatid tranlampa. (Teckning. Zetterquist).



2.3.1 Test av lampor och brnsle

Strre delen av dessa experiment har vi haft std av ett tidigare projekt p MNT om brnsle (Mellring m.fl.  1984).

Tran lampa med ister som brnsle.

VVekeee
BBetygetyg
Kommentar

Fltad linne
VG
Fungerade bst

Ej fltad linne
IG
Fungerade inte alls

Tjrmrling ruggad
G
Nr den mste smlta talget s orkar den inte suga upp brnsle

Tjrmrling fltad
G
--"--

Ister sotar.

Tljstenslampa med rapsolja som brnsle.

VekeVeke
Betyg
KoKommentarntar

Fltad linne
VG
Fungerade bra

Ej fltad linne
G
Dlig sug frmga

Tjrmrling ruggad
G
Dlig sug frmga

Tjrmrling fltad
IG
Sg inte upp oljan

Albark
IG
Fungerade troligtvis inte p.g.a. att barken var fr torr och stel

Fnske spn
MVG
Bst i test!

Sotar mindre n talg.

Bivax ljus

VekeV
BBetygyg
KKommentarmentar

Bomulls veke
G
Ljuset rinner, sotar lite, risk fr flagor frn veken.

Modern rdspritlampa.

VeVekeke
Betyg
KommentarKar

Bomulls veke
MVG
Stor stadig lga, sotar inte alls.

Konstruktionen tillter reglering av lgan.

2.4 Blsrr

2.4.1 Glasrr

Utifrn ett tidigare MNT projekt om Filigran (Wassberg m.fl.  1997 ) s gjorde vi frst tv blsrr i glas. Vi vrme rret med en gasollga tills rret blev gldgad d drog vi ut rret tills det gr av(alt tills det har ftt nskad diameter p munstycket, lt rret svalna och sedan bryt av det), s att det blev avsmalnat och spetsigt. Sedan s vrmde vi rret och bockade ca. 450 det ngra cm. frn mynningen. Blir det ngon vass kant p rret, s kan det jmnas till genom att vrma upp det igen med gasollgan.

Frsta rret fick en hldiameter p ca. 0.2 mm, och det andra 0,4 mm.

2.4.2 Blsrr med bronskon

Inspirationen till dessa blsrr kom frst frn ett museum besk fr ett antal r sedan, p vikinga utstllningen i Tumba 1996. Sedan fick vi belgg fr principen i "Ceramics and clays at Ancient Hgom" (Hulthn 1995.21-22). Vi gjorde ngra olika modeller.

        Trrr ca. 10 cm.

        Trrr ca. 15cm.

        Rr av kyckling lrben ca. 7 cm.

        Rr av kyckling lrben, med en slang av skinn p ca. 50 cm.

Vi sparade benen frn en skolmltid med kycklingklubbor. Kokade dessa och rensade dom, sgade av knotorna och skrapade rent inuti.

Trrren tillverkades av 10mm blompinne som bortrades upp med en lng 3mm borr.

Samtliga rr har en brons kon som munstycke monterad i ena nden.

Dessa var i ngra fall svra att lda samman och f tta utan att hlet lddes igen. vi fick borra upp ett par stycken koner.

Denna fstes med sentrd och kdlim

Fig. 5. Detaljer p pltkon till blsrr. (Teckning. Zetterquist).

Vi limmade en liten remsa skinn p rrens nde som skall vara mot munnen, fr att bita i.

Rret med slang r en egen id, slangen tillverkade ca. 50 cm lng av ett tunt ntskinn, det var fr osmidigt.

Vi hade ven en id om att gra en model liknande en sckpipa, som kunde blsas upp fr att ge ett jmt luftflde. Denna genomfrdes inte p.g.a. tidsbrist.

Fig. 6. Blsrr av tr med bronskon. (Teckning. Zetterquist).

2.4.3 Recept p kdlim

Vi anvnde hrd tallkda (det gr ven att kpa "Tallharts" p Apoteket) och Njurtalg frn lg (det fungerar ven med fleromttatt fett dvs att dom r hrda i rumstemperatur t.ex. smr, ister eller bivax).

Vrm upp i ett krl, tills kda och fett blandat sig till en siraps liknande smet. Gr "kncktest".

Hll ngra droppar kdsmet i ett glas med kallt vatten. Kan smeten ltt och kladdfritt formas till en kula r limmet frdig.
r smeten fr ls s tillstt mera kda och gr om vattenprovet.

mnemne
   Delarelar

Tallkda
3-4

Fett
1

2.4.4 Mssingblsrr

Vi lnade ett gammalt blsrr frn den lokala guldsmidesverkstaden.

Detta har anvnts av Svegs guldsmed, ngon gng s sent som 1980-talet.

Utifrn en del bilder, s tror vi att liknande har anvnds sedan medeltiden.

RRrr
Betyg
KKommentar

Glasrr 1 (0.2mm)
MVG
Ju finare hl desto bttre

Glasrr 2

(0.4 mm)
VG
Svrare att hlla jmnt luftflde.

Trrr 10 cm.
VG
Svrare att f tta vid infstningen.

Trrr 15 cm
VG

Kycklingben 
G/

VG
G- Fr kort

VG- Passar bra fr nrsynta utan glasgon.

Kycklingben med slang
IG
Felaktig konstruktion av slangen, kan gras bttre.

Mssingsrr
MVG
Bst i test!


2.5 Filigranvev

Konstruktionen r en egen modell, av en medeltid ringvevsapparat fr tillverkning av ringar till ringbrynjor.

Den r smidd i jrn. vevkonstruktionen r nitad p ett smitt hak fr att kunna sls fast i ett underlag typ en trstubbe.

Fig. 7. Filigran vev. (Teckning. Zetterquist).

Konstruktionen tillter tvinning av filigran trd samt att sl ringar kring vevens arm.


2.6 Dropplda

Denna konstruktion har vi hmtat inspiration till frn "Metallteknik under Vikingatid och Medeltid" (Oldeberg 1966.Fig. 631).

Fig. 8. Rekonstruktion efter Lewis. (Oldeberg 1966.fig 631).

Vi gjorde en frenklad modell eftersom det inte gick att urskilja vinklar och mtt. Den tillverkades s att vi kunde ndra vinklar och avstnd p dropplattan.

Fig. 9. Egentillverkad dropplda. (Foto Davidsson).

2.7 Metalliska lod

Vrt syfte var att tillverka tv olika lod. Ett vekt som lgre smltpunkt n det hrda lodet, vilket ger frdelen att kunna lda i flera moment. Metalliska lod frdels till paljor[2] eller filas till pulver innan ldning fr att kunna frdela lodet s att det skall kunna smlta ut p underlaget bra

Det hrda lodet hittade vi i "On diverse arts" (Theophilus 1100-talet Kapitel. 31), proportionerna till det r 2/3 silver (Ag) och 1/3 koppar (Cu). Detta bekrftades i "Metallteknik under Vikingatid och Medeltid"(Oldeberg 1966. 67). Dr hittade vi ven en legering[3] till det veka lodet med samma proportioner, dr kopparen bytes ut mot tenn.

Vi vgde ingredienserna noggrant, fr att sedan smlta dessa med skolans bronsgjutnings ssja[4]/blgar. Vi anvnde keramiska deglar[5] till legeringen.

Fig.10. Vgning av silver till lod. (Foto Zetterquist).

Lodd
Ag
LLegeringg
SSlutviktt
SSmlt.tempt.

Hrt
21g
10g Cu
23g
8150 C

Vekt
21g
10g Sn
29g
6300 C

Vid frsta smltningen sprack degeln efter ca. en timme, s vi fick brja om med en ny, efter att vi lyckats med att rdda silver och koppar. Efter ca. 1 timme och 10 min. s gjt vi det frsta lodet. Vi gjt i en gjut form vi lnat frn Svegs guldsmedja. Det veka lodet tog ungefr lika lng tid.

Fig. 11. Smltning av legering. (Foto Davidsson).

Fig. 12. Gjutning av lod. (Foto Davidsson).

Fr att kunna tillverka paljor (sm bitar till ldning), s valsade vi lodstavarna platta. Det hrd lodet gick att valsa ner till 0,3 mm, krvdes att vi avspnningsgldgade[6] mellan vallsningarna. Det veka lodet brjade spricka snder bara efter ett par vallsningar. det gick inte att vallsa till tunnare n 1,5-2 mm. drefter fick vi krossa lodet till paljor.

2.8 Kemiska lod

Utifrn Birka V (Duczko 1985.26) och "Ett vikingatida filigransmycke kommer till" (Duczko 1982.63) s brjade vi ska efter information om kemiska lod. Det vi har kommit fram till r att olika koppar salter och kopparhaltiga halvdelstenar som blandats med ett organisk lim anvndes.

Kemiska lod anvnds flitigt under nordisk vikingatid till att lda filigran och granulerings arbeten i silver.

Den stora frdelen med det kemiska lodet r att man kan lda flera gnger utan att riskera att tidigare ldning  slpper, vilket kan ske med ett metalliskt lod.

Det organiska limmet skapar en reducerad milj, vilket gr att man behver flussmedel.

Ldning med dessa lod krver gldande kol, som bidrar till den reducerande[7] miljn.

Vi har ftt dom flesta kopparsalterna frn skolans kemilabb. Och kpt halvdelstenarna frn Kristallrummet i Stockholm.

2.8.1 Kopparsalter

Hos Theophilus (kapitel. 51), berttas det om ett kemiskt lod bestende av; Koppar klorid och koppar hydroxid. Andra kopparsalter som nmns i historiska kllor r; Koppar (II) oxid, kopparsulfat(Bl vitriol), kopparnitrat och kopparacetat.

Vi blandade olika kopparsalter med organiska lim som kaseinlim och trlim. Vi har ven hittat information om andra lim sorter ssom fisklim och gummi arabicum, vilka vi inte hade mjlighet att inskaffa.

Kopparsalterna blandades med Trlim eller kaseinlim

mne
Delar

Kopparoxid
2

Casco trlim
1

Vatten
3

Kopparsulfat
1

Kaseinlim
2

Kopparnitrat
1

Kaseinlim
2

Kopparklorid
1

Kaseinlim
2





2.8.2 Halvdelstenar

Kopparhaltiga halvdelstenar har anvnds vid ldning av Etruskerna, Egyptierna och redan dom gamla Grekerna.

Det finns en Irlndsk kalk (Ardagh) frn 700-talet, som bekrftar att Chrysokolla (grekiska  fr "guld lim") anvndes som lod. (Duczko 1985.27).

Dessa krossades och maldes till ett fint pulver som sedan blandades med ett organiskt lim.

Vi krossade frst stenarna med mekaniskt vld, med hjlp av ett skruvstycke. Sedan malde vi mnet med en mortel. Stenpulvret blandades med kaseinlim

Fig. 13. Johan maler Chrysokolla. (Foto. Zetterquist).

mne
Delar
Malbarhet

Malakit
4
VG

Kaseinlim
1
   
Azurit
4
MVG

Kaseinlim
1
   
Chrysokolla
4
G

Kaseinlim
1
   

2.9 Lim

Dom organiska lim sorter vi har lst oss till r; Fisklim (gjort p Aborrskin), Gummi arabicum eller Gummi tragnat, inga av dessa var mjliga fr oss att skaffa eller tillverka under projekt tiden. S vi har provat med andra sorter; Casco trlim, ggvita, hudlim, kaseinlim. Vi funderade p benlim, vilket krvde alldeles fr lng tillverknings tid fr att hinnas med.

LiLimm
Betyg

Casco
G

ggtempera
IG

Hudlim
IG

Kaseinlim
VG

2.9.1 Trlim

Vi anvnde Cascos trlim fr inom husbruk i ett av experimenten och det fungerade utifrn vad vi trodde om limmet.

2.9.2 ggvita

Vi gjorde ett experiment med ggvita som bindmedel vilket inte fungerade. Troligtvis p.g.a.  att gget inte skapade en reducerad milj. Vr tanke med ggvita var baserad p ggtempera, dr gget anvnds som bindemedel.

2.9.3 Hudlim

Vi fick en bit torkad hudlim frn skolan. Efter tre dagar i lite vatten s hade den fortfarande inte lst upp sig s mycket att vi kunde anvnda det. S vi strk hudlimmet frn vrt experiment.

2.9.4 Kaseinlim

Denna beskrivning har vi hittat p Internet, frst Nylund 1999, sedan Andersson & Mrtzell som denna text r tagen frn.

Tid fr frberedelser

10 minuter

Tid fr genomfrandet

20 minuter

Introduktion
Experimentet gr ut p att gra lim av proteinet kasein som finns i mjlk.

Avfallet som blir r helt ofarligt och gr att hlla ut i slasken.

Materiel
Skummjlk (lttmjlk gr ocks bra att anvnda)
Vinger (CH3COOH)
Bikarbonat (NaHCO3)
Vatten
Bgare 250 ml (som r vrmetlig)
Vrmeklla
Filtrerpapper
Tratt
Graderat mtglas 125 ml
Ngot att rra om med

Utfrande
Hll 125 ml skummjlk eller lttmjlk i en bgare.

1.      Tillstt 25 ml vinger (ttiksyra, CH3COOH).

2.      Vrm frsiktigt upp blandningen du har, under konstant omrrning, tills sm klumpar bildas. Ta bort bgaren frn vrmen och fortstt att rra om tills inga fler klumpar bildas.

3.      Lt klumparna (ostmassa) sjunka och filtrera drefter bort vtskan (vassla) i bgaren med hjlp av filtrerpapper och en tratt. Ta bort ytterligare mer vtska genom att frsiktigt pressa ihop klumparna med filtrerpapper.

4.      Lgg tillbaka den fasta massan i en tom bgare och tillstt 30 ml vatten. Drefter rrs blandningen om. (Detta kan vara svrt att gra.)

5.      Tillstt 1/2 tsk bikarbonat och rr om. Titta efter om gasbubblor bildas. Om det skulle vara s tillstts mera bikarbonat tills inga fler bubblor bildas.

6.      Substansen som nu finns i bgaren r lim.

2.10 Flussmedel

Flussmedlets funktion r att motverka oxidation, s att lodet kan flyta ut p underlaget som man lder p, samt att snka lodets smltpunkt ytterligare.

Vi frskte f en mttad lsning p dom flesta av vra kemi experiment.

Vi applicerade flussmedlet med krkfjdrar som penslar.

2.10.1 Borax

Borax (Natriumperborat) finns det belgg fr som flussmedel frn tidig medeltid.

Vi blandade borax med vatten fr att lttare kunna applicera flussmedlet. Vi anvnde ocks  borax pulvret enskilt.

mne
DeDelarlar

Borax
1

Vatten
3


2.10.2 Alun, Pottaska & Soda

Enligt Duczko (1982.64)  s r alun, pottaska & soda  det ldsta flussmedel som finns omskrivet.

Vid blandningen s utvecklades kraftig vrme, av den kemiska reaktionen. Konsistensen blir en smet som efter torkning gr att snderdela till ett pulver.

mmnene
Delar

Alun
1

Pottaska
1

Soda
1

2.10.3 Grankda

Vi blev tipsade om kda som fluss utav Anders Sderberg, p.g.a. att den r rik p kaliumsalter.

Vanlig hrd kda som vi krossade till ett pulver. Som stddes p underlaget fr ldningen, och sedan vrmdes upp tills den smlte och drefter placerades fremlet som skulle lds dit.

Kdan frngas vid fr hg vrme. dvs den fungerade med det veka lodet inte med det hrda.

2.10.4 Kdsalva

Smlt bivax i ett krl, smlt kda och oljan i ett annat krl. hll kdoljan genom en silduk till krlet med bivax. Rr om tills blandningen stelnat. portionera ut i frvaringskrl, typ fotoburkar.

Salvan anvnds universalmedel som srsalva, mot infektioner, stickor, insektsbet etc.

mne
Delar

Kda
15 g

Bivax
15 g

Olivolja
1,5 dl.


2.10.5 Salmiak

Salmiak nmns utav Oldeberg (1966.68). Vi anvnd salmiak bde som pulver och som lsning (se borax fr proportioner).

2.10.6 Vinsten

Detta flussmedel omtalat utav bde Oldeberg (1966.68) och Theophilus (Bok 3 kapitel 31)

Theophilus nmner att vinstenen skall vara brnd.

Vinstenen  blandas med koksalt (Natriumklorid) och vatten.

Vi fick tag p vinstenen hos Stockholms ter & essens fabrik

mmnene
DeDelarar

Vinsten
1

Koksalt
1

Vatten
1


2.11 Betbad

Betbad som anvnds av guld och silversmeder idag r vanligtvis Svavelsyra. Dess syfte r att ta bort oxider[8]/ belggningar av fluss rester, lod och sot frn lgan, som blivit under ldningen.

Dom historiska betbad vi har hittat r;  Saften frn sura br t.ex. lingon eller rabarber (Duczko 1982.65), Alun, vinger, saltlake och urin (Duczko 1985.26) r exempel p betbad. Vi provade ven en mttad lsning utifrn recept i ett tidigare MNT projekt (Wassberg / Eriksson 1997.6)

Nedan fljer vra frsk med betbad.

2.11.1 Sura br

Vi anvnde lingen till detta betbad och vi rrrde dom, efter tips frn Mats Lnnberg.

Dom ldda silver fremlen fick ligga i betbadet ver natten, vilket inte rckte. Vi lt dom ligga ytterligare tid och efter ca. 30 timmar uppvisade fremlen en vitkokad yta.

Genom att rrra lingonen s blir syrahalten hgre, skalen ger en ordentlig bitterhet gentemot stman i det man ter till. Detta betbad kan sparas i rengjorda burkar i ver en mnad och den kan ocks med frdel frysas i plastpsar. Platta till ordentligt s tinar betbadet fortare.


mnemne
Delar
Betyg

Lingon
2
VG

Socker
1

S hr gr Du
Hll de rensade lingonen i en bunke. Str sockret ver och rr ner det ngra varv med trslev. Lt vila ett par timmar. Rr sedan resolut, men msint lingonen till nskad konsistens. Det kan ta sina modiga minuter.

2.11.2 Vinger

Vi anvnde vanlig vitvinsvinger, som vi rekvirerade frn skolans kk. Den br vara s stark som mjligt.

Efter 10-12 timmar uppvisade fremlen en vitkokad yta.

mnemne
arDelar
BBetygetyg

Vinger
1
VG

2.11.3 Urin

Vi anvnde vanligt morgonurin i en glasburk. Efter 10-12 timmar uppvisade fremlen en vitkokad yta.

mnmnee
DelDelar
Betyg

Urin
1
VG

2.11.3 Alun

Utifrn ett tidigare MNT projekt 1997 som misslyckats s provade vi blandningen av Alun, Bakpulver och vatten. Vi kade proportionerna till en vl mttad lsning.

Detta betbad var det mest framgngsrika, redan efter en knapp halv timme uppvisade fremlen en vitkokad yta.

emne
DelDelarar
yBetyg

Alun
3
MVG

Bakpulver
1

Vatten
1

2.12. Rengring

Ett villkor fr att en ldning skall bli lyckad r att ytorna r absolut rena och fria frn oxider, fett eller andra frmmande kroppar (Oldeberg 1966.67).

2.12.1 Tensider

Vi anvnde vanlig hand spa och vatten till rengring.

mnemne
Delar
Betyg

Spa
1
G

Vatten
10

2.12.2 Slippapper

Vi provade vtslip papper med 600 korn. Denna metod ger en ngot repig yta

mnemne
Delar
Betyg

Vtslip papper
1
VG

2.12.3 Kolpulver

Med en fuktad linne duk doppad i kolpulver gnuggade vi silverplten fr rengra den. Liksom slippappret ger ocks denna metod en ngot repig yta.

mnemne
Delar
Betyg

Kolpulver
1
VG


2.13 Ldexperiment

Fig. 14. Tillverkning av filigranringar. (Foto. Davidsson).

Fr att gra ldexperimenten enhetliga s var underlaget en silverplt (10 X 20 X 1mm), och fremlet fr ldningen var en tvinnad filigran ring (0,5 mm diameter trd, ringen var 8 mm i diameter). Varje silver platta mrktes med en kod bokstav fr lod och siffra fr flussmedel.



Fig. 15 Ldningsexperiment. (Foto. Zetterquist).

Vi genomfrde ldningarna med en gasolbrnnare. Och dom experiment som krvde en reducerad milj utfrdes i kolgrotta p ldfat.

Fig. 16. Experiment plt med filigranring och mrkning. (Teckning. Zetterquist).

2.13.1 Vra ldexperiment

Metalliskt.

A. Vekt Ag + Sn.

B. Hrt Ag + Cu.

Kemiskt.

C. Kopparoxid + Casco trlim.

D. Kopparsulfat + Kaseinlim.

E. Malakit + Kaseinlim.

F. Azurit + Kaseinlim.

G. Chrysokolla + Kaseinlim.

H. Kopparnitrat + Kaseinlim.

I. Kopparklorid + Kaseinlim.

Flussmedel.

1. Borax

2. Alun + Pottaska + Soda.

3. Kda.

4. Kdsalva.

5. Salmiak.

6. Utan fluss, i reducerad milj.

7. Vinsten + Salt.

A1. Smlte ut snabbt efter 12-15 sek.

A2. Smlte ut efter 20-25 sek.

A3. Alun pulver flussmedel utan vatten. 35-40 sek.

A4. Vrm frsiktigt s att salvan inte frngas.

A5. Smlte ut snabbt efter 10-15 sek.

A7. Fungerade utmrkt!

B1. Stora fluss rester efter ldningen.

B2. Smlte ut efter 30-35 sek.

B3. Flussmedlet frngades och omjliggjorde ldningen

B4. Flussmedlet frngades och omjliggjorde ldningen

B5. Lodet har inte flutit ordentligt.

B7. Fungerade utmrkt!

C3. Flussmedlet frngades och ringen fste inte.

C5. Ringen slppte vid dragtest med pincett.

C6. Efter 40 sek. avbrts ldningen, ringen hade inte fst.

D1. Ringen slppte efter betbad.

D2. Ringen slppte vid dragtest med pincett.

D3. Ringen slppte efter betbad.

D5. Vi r ngot p spret

D6. Ringen slppte och underlaget deformerades.

E1. Ringen fste inte alls.

E5 Ringen slppte vid dragtest med pincett.

E6. Ringen slppte efter betbad.

F2. Ringen fste inte alls.

F4. Ringen fste inte alls.

F6. Ringen slppte efter betbad.

G1. Ringen fste inte alls.

G2. Ringen fste inte alls.

H6. Ringen slppte efter betbad.

I6. Ringen slppte vid dragtest med pincett.

   Metalliska
lodlod
Kemiska loKemiska lod

FFlussmedell
Vekt lod
Hrt lod
Koppar-oxid +

Trlim
Koppar-sulfat +

Kaseinlim
Malakit +

Kaseinlim
Azurit +

Kaseinlim
Chryso-kolla +

Kaseinlim
Koppar-nitrat +

Kaseinlim
Koppar-klorid +

Kaseinlim

Borax
A1
B1
C1
D1
E1
F1
G1
H1
I1

VG
G
X
IG
IG
X
IG
X
X

Alun + Pottaska + Soda
A2
B2
C2
D2
E2
F2
G2
H2
I2

VG
VG
X
IG
X
IG
IG
X
X

Grankda
A3
B3
C3
D3
E3
F3
G3
H3
I3

VG
IG
IG
IG
X
X
X
X
X

Kdsalva
A4
B4
C4
D4
E4
F4
G4
H4
I4

VG
IG
X
X
X
IG
X
X
X

Salmiak
A5
B5
C5
D5
E5
F5
G5
H5
I5

VG
G
IG
G
IG
X
X
X
X

Utan fluss, i reducerad milj
A6
B6
C6
D6
E6
F6
G6
H6
I6

IG
IG
IG
IG
IG
IG
IG
IG
IG

Vinsten + Salt + Blsrr
A7
B7
C7
D7
E7
F7
G7
H7
I7

MVG
MVG
X
X
X
X
X
X
X

Betyg
Frklaring

IG
Icke godknd; Ldningen har inte fst ringen p plten.

G
Godknd; ldningen r har fungerat.

VG
Vl godknd; Ldningen har lyckats bra.

MVG
Mycket vl godknd; Ldningen har blivit vldigt bra.

X
Experimentet inte genomfrt.

2.13.2 Ldteknik med blsrr

Principen gr ut p att tillfra en koncentrerad luftstrle mot en vrmeklla, fr att rikta och maximera vrmen. Denna metod r i bruk ven idag med gasbrnnare. Dr den tnda gaslgan kommer ut ur ett rr p ldmunstycket och precis intill finns ett litet luftrr som smeden, genom en slang blser luft fr att kunna lda.

Vi strvade efter att f en s jmnt luftflde som mjligt, cirkelandning kan vara en frdelaktig metod. Det visade sig att vi inte behvde blsa srskilt hrt, eftersom ett allt fr kraftigt luftflde kan kyla lgan.

Det visade sig att man br inte placera blsrrets munstycke mitt i lgan, fr att det kan slcka vrmekllan.  Munstycket br placeras i den bla delen av lgan. Utifrn olika vrmekllor s fick vi prova oss fram till olika vinklar med blsrret. Vrme kllan br ge en  stor, stadig och grna en klar bl inre lga.

Fig. 17. Oljelampa med blsrrets placering. (Teckning. Zetterquist).



Fig. 18. Principskiss fr blsteknik. (Teckning. Zetterquist).

Enligt Hultn 1995.22 s provade vi ven med att anvnda ett gldande kol som vrmeklla, som vi blste p fr att lda.

Vi anvnde ett antal olika blsrr och vrmekllor, med varierande resultat.

RrRr
Betyg
Kommentar

Glasrr 1 (0.2 mm)
MVG
Ju finare hl desto bttre

Glasrr 2 (0.4 mm)
VG
Svrare att hlla jmnt luftflde.

Trrr 10 cm.
VG
Svrare att f tta vid infstningen.

Trrr 15 cm
VG

Kycklingben  7 cm
G/

VG
G- Fr kort

VG- Passar bra fr nrsynta utan glasgon.

Kycklingben med slang
IG
Felaktig konstruktion av slangen, kan gras bttre.

Mssingsrr
MVG
Bst i test!


2.13.3 Ldteknik med gldande kol

Fig. 19. Grotta med gldande kol. (Foto. Davidsson).

I "On diverse arts" (Theophilus Bok 3, kapitel 31) beskrivs hur man kan lda genom att bygga upp en grotta med gldande kol, i vilken vi placerade silver fremlet som skulle ldas.  Fr att uppn nskvrd temperatur (tills lodet smlter), grs helt enkelt genom att blsa in i grottan med munnen, en blg skulle skert ocks fungera bra. Denna metod ger ven en reducerad milj som r nskvrd, srskilt med kemiska lod. Den ger mjligheten att vrma upp hela arbetsstycket s att flera ldningar kan gras samtidigt.

Fig. 20. Ldning i kolgrotta. (Foto. Zetterquist).

2.14 Polering

Som sista bearbetning sv silvret s kommer poleringen.

Som vi nmnde under rengring s kan man anvnda kolpulver med en fuktad trasa, vi har ven hittat att aska frn cigarr aska anvnts, vilket betyder att aska frn anda rter eller tr borde fungera.

Man kan lgga silverfremlet i kokande potatisvatten i 5-10 min, torkas drefter med en yllelapp.

Ett annat alternativ r att koka och putsa med vattenavkok frn torra vitabnor, salt fr inte anvndas vid kokningen. Och avkoket skall silas noggrant. ven hr s br silverfremlet gnidas med en ylletrasa.

En sista polering kan gras med en lite bit fint skinn, d anvnds kttsidan p skinnet.

2.15 Filigran

Ordet filigran kommer frn det latinska "filum" som betyder trd, samt "granum" som betecknar korn.

Filigran innebr att man lder fast olika typer av trd p ett underlag, t.ex. slt rund trd, platt trd, prltrd eller dubbelt tvinnad trd.

Vi frskte oss p tvinnad filigran trd, som vi framstllde med hjlp av en egenhndigt tillverkad vev.

Vi gjorde frst ett antal olika prov med koppartrd.

Den 1000 mm lng och 0,5mm i diameter.

Fig. 21. Tillverkning av filigran. (Foto. Zetterquist).

2.15.1. Filigran experiment

Den vred vi  t ett hll tills den gick av, den var inte hrt strckt utan hlls bara rak under vridningen. Antal varv 225, lngd efter vridning 390 mm.

Resultat; tt.

2.15.2. Filigran experiment

Den vred vi  t ett hll tills den gick av, den var hrt strckt.

Antal varv 130, lngd efter vridning 440 mm.

Resultat; gles.

2.15.3. Filigran experiment

Den vred vi  t ett hll, medsols, den var inte hrt strckt utan hlls bara rak under vridningen.

Antal varv 223.

Denna veks p mitten och tvinnades motsols 87 varv.

Lngd efter vridning 150 mm.

Resultat; En vackert vriden dubbeltrd med trekantigt tvrsnitt.

Det var s roligt att gra s vi gjorde fler utan att fra anteckningar, prova sjlva olika antal varv och strckning.

Sedan tillverkade vi ven den tvinnade trd som vi anvnde till vra ld experiment (se 2.12) .

2.16. Granulering

Ordet granulering kommer frn latinska "granum" som betyder korn.

Med granulering menas att med sm korn eller kulor av guld eller silver bygga upp ett ornament p ett motsvarande underlag.

Till motsats till filigran teknik s lmpar sig granulationen bst fr guld arbeten (Oldeberg 1966.183).

Granulering som teknik r frmodligen ldre n filigran tekniken.

Fig. 22. Svepelektronbild p granalier. (Foto. Duczko).

Vi  hade en massa ider p hur man skulle gra granalier, frn olika kllor.

2.16.1. Dropplda

Den hr metoden hittade vi i "Metallteknik under Vikingatid och Medeltid" (Oldeberg 1966.183 & Fig. 631) (Se Fig. 8 & 9).

Vran dropplda hade mjlighet att ndra anslagsplattans vinkel, hjd och kolbddens vinkel. Nr vi experimenterade med anslagsplattans vinkel och den understeg 600, s blev silvret en stor blaffa.

Vid hgre vinkel s splittrades silver droppen till mnga oformliga silver kulor.

Nr silvret landade i kolbdden, s antndes kolet av vrmen.

I frsket s smltes nden av en 2 mm silvertrd, tills den slppte.

VVinkelinkel
Betyg
Kommentar

300
IG
Blaffa.

400
IG
Blaffa.

500
IG
Blaffa.

600
IG
Oformliga silver kulor.

700
IG
Ldan brand skadades.

2.16.2. I vatten.

Denna metod blev tipsade om utav Rosa Taikon, och MNT projekt av Wassberg & Eriksson 1997.

Vi provade med linfnas & bomull i glasburk med vatten  och bara med vatten.

I frsket s smltes nden av en 2 mm silvertrd, tills den slppte.

MeMetodtod
Betyg
Kommentar

Linfnas
G
Gav ojmna korn.

Bomull
G
Gav ojmna korn.

Utan
IG
Gav platta korn.

2.16.3. Ldfat.

Vi placerade silverbitar p en keramik platta och brnde med gasol.

DimDimensionerr
Betyg
Kommentar

2 mm X 3 mm
IG
Gav en limpform

2 mm X 1 mm.
G
Gav rund kula med platt botten.

2.16.4. Kolgrop.

ven denna metod blev vi rekommenderade av Rosa Taikon.

I ett kol stycke grptes en liten grop ur, dr i placerades ett litet avklipp silvertrd. Dr efter vrmdes silverstycket upp med blsrrsteknik tills den uppntt smltpunkt. D den genast antog en sfrisk form

Metoden var inte srskilt tidskrvande att gra en granalie.

DimDimensionerr
Betyg
Kommentar

2 mm X 2 mm
G
Sfrisk form.

1 mm X 1 mm
VG
Sfrisk form.

0,5 mm X 0,5 mm
MVG
Sfrisk form.

Mrk vl att bde filigrantrdar och granalier gr att kpa hos Sargenta!

2.17. Rekonstruktion.

Vr frsta tanke med att rekonstruera ett vikingatida[9] smycke, var Vivalla hnget, med anknytning till Hrjedalen som vi sg p Fjll museet i Funsdalen.

Vi vergav denna tanke p.g.a.  smyckets komplexitet, och vi valde ett smycke vi hittade i Birka V (Duczko 1985). Ett hngsmycke frn Gnezdovo, Ryssland.

Vi anpassade bilden p smycket till verklig storlek och limmade upp den p silverplten och drefter sgade vi ut konturen av smycket. Med skjutmtt s mtte vi trdarnas dimensioner. Dessa klipptes upp och formades till angiven form. Materialet rengjordes med fuktad linnetrasa och kolpulver. Drefter fixerades filigran trdarna med tunn jrntrd. och nu genomfrdes ldningen.

Rikard anvndes bda metalliska loden fr en sammansatt ldning. Smyckets hnga (P baksidan) lddes med det hrda lodet, och filigran trdarna med det veka lodet. I tv steg. Som flussmedel anvnds Vinsten/koksalt/vatten. Det hela genomfrdes med blsrrsteknik.

Johan ldde endast med det veka lodet och anvnde salmiak som flussmedel. frsket utfrdes med kogrotta.

Fig. 23. Gnezdovo smycket.

Fig. 24. Projektsmycket.

3. Sammanfattning

Fr oss s har detta projekt skapat fler frgor n svar, vilket bara r spnnande. Vi kommer att fortstta experimentera med kemiska lod. Efter korrespondens med Wladyslaw Duczko s har vi ftt tipset att lgga koppar bitar i stark ttikssyra, i minst 6 veckor, tills den r riktigt bl till frgen. Denna lsning blandas med gummi arabicum (organiskt lim). Detta skall fungera enligt honom. S vi ser naturligtvis fram emot nsta MNT projekts resultat av frdjupning i silver smidets dla konst.

4. Kllfrteckning

Andersson Kent 1995 "Romartida guldsmide i norden III"

Duczko Wladyslaw 1982 "Ett vikingatida filigransmycke kommer till" Fjlnir hfte-3 rgng-1. (Medlemstidning fr arkeologiska freningen Fjlnir, Uppsala).

Duczko Wladyslaw 1985 "Birka V, The filigree and granulation work of the Viking period" Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien.

Hulthn Birgitta 1995 "Ceramics and clays at Ancient Hgom" Antikvariskt arkiv 77. Kungl.Vitterhets historie och antikvitets akademien.

Hulthn Birgitta 1994 "Keramik - Kompendium i arkeologi".

Kvarnstrm Gunilla "rtrecept" Kurs material MNT 2001 (stans rtterapi tel. 0553-30027)

Mellring Jan, Ekstam Elisabeth, Svedin Anne, Jonny Olsson "Belysning - Lampor, vekar, Brnslen", MNT projekt 1984.

Nylund Mattias 1999 "Direkt frn naturen - hur man frr i tiden tillverkade kol, tjra och lim". Examensarbete Linkpings universitet, Sljdlrarprogrammet.

Nystrm Urban, Wiln Annika, Bladh Mikael 19XX "Forntida (svets) blslampa"

Oldeberg Andreas 1966 "Metallteknik under Vikingatid och Medeltid" Viktor Petterssons bokindustri Stockholm.

Theophilus 1100-talet "On diverse arts/The various arts" Dover publications, inc

Wassberg Tobias & Eriksson Annika 1997 "Granulering och filigran" MNT projekt.

Alf Gustavsson 1999 "Handbok i silversmide"

http.//user.tninet.se/~aes747f/handbok.htm

Andersson Maria, Mrtzell Sofia "Gra lim av kasein"

http.//school.chem.umu.se/ Experiment/showExp.php3?expId=68



--------------------------------------------------------------------------------

[1] Etruskerna levde i norra Italien mellan 700-300 f.Kr.

[2] Paljor. Sm bitar som oftast r trekantiga, knappt 1 mm stora. Tillverkas genom att frst hamra lodet platt och sedan klippa med en avbitartng.

[3] Legering. Latin ligare och betyder binda. Substans med metalliska egenskaper bestende av tv eller flera komponenter

[4] ssja. ppen hrd med inblsning av luft, fr upphettning av metaller.

[5] Eldfast krl fr nedsmltning av metall.

[6] Uppvrmning fr att ta bort mekaniska spnningar.

[7] Reducerad milj. Latin reductio och betyder terfrenade. Process som motverkar oxidation, det r kolet som skapar omstndigheterna.

[8] Oxidation. Grekiska oxys och betyder skarp. Kemisk reaktion som innebr en frdelning av en eller flera elektroner mellan de mnen som reagerar.

[9] 793-1066 e.Kr.

Startsida

--------------------------------------------------------------------------------

Institutet fr Forntida Teknik 2002-08-08

0


»  »  » .!! .